äntligen gensvar. Rätt publik handlar mina grejor! Får mycket beröm för hur fint det är och har blivit. Många kontakter och intressanta människor.
Har länge anat att jag har rätt saker men fel publik. Nu kanske det vänder?!
Och kanske överlever jag ekonomiskt denna månad också?
besök igen. Nu av M. Mysigt att umgås. Jag har jobbat och haft butiken öppen, men ändå mysigt att ha M här. Lugnt och skönt. Så vänt med sällskapet, vi blir trötta samtidigt och kommunicerar genom telepati ;) allt är som det ska vara liksom...
... är avklarad. Tjafs från lilla mamma innan. Trots det blev julafton riktigt rolig tack vare julklappsspelet och att de ungar börjar bli äldre och ta plats.
Jag och Jonas hade det mysigt och fick träffa våra från en kort tid i alla fall.
Idag hittade en annan hyresgäst små små djur i skafferiet. Nåväl sånt är jag (nog) försäkrad mot. Tror att det här huset och dess två och fyrbenta gäster kommer att hålla mig sysselsatt framöver.
Verkligheten kommer krypande.
Och inte orkade jag måla idag heller. Och 2 kunder i den julöppna butiken. Å andra sidan har jag fyllt på webbshoppen och små pysslat i butiken.
Trist nog är pengarna slut. Och de pengar jag ska få kommer inte eftersom bankbytet hela tiden krånglar. Har en lång lista på sånt jag behöver köpa. Och inga pengar i sikte.
Blir alltid håglös och deppig när jag har slut på pengar.
inte övermäktigt men jobbigt. Speciellt för mig som inte gillar konflikter.
Förra husägaren gillade sociala projekt, trots risigt eget familjeliv. Så mina hyresgäster är lite speciella .
Här i trakten är de inflyttade från storstan, människor som gjort ett livsval, medvetna människor. Men traktens ungdom lutar mer åt white trash .
En av hyresgästerna sa, vi försöker få ordning på våra liv... som nån slags ursäkt till att slippa sortera sopor för hen har inget körkort. Omöjligt att få ordning sitt liv om man inte har hjärna.
Men eländet har lämnat in klagomål till hyresgästföreningen. Rätt elakt. Till viss del berättigat.
Blev tvungen att skriva falskt vänligt och jätteelakt svarsbrev. Och nu är jag upprörd. Gillar ju inte konflikter. Fast det syns ju inte utåt.
Hade hellre slösat tiden på att måla eller nåt.
ja, ibland känns det här huset övermäktigt. I alla fall pengamässigt. Skräcken att någon plötsligt ska skicka mig en jätteräkning som jag inte klarar av att betala...
Och jag fick en jätteräkning från försäkringsbolaget, en årsavgift. Tänkte be dem dela upp den på månadsbetalningar. Glömde det. Fick påminnelse och ännu mer ångest. Men nu ska de fixa det. Fast dyrt blir det.
Men det var inte det som utlöste dagens ångest utan budgeten. Deprimerande läsning.
Övermäktig.
arbetat massor och haft roligt. Ont i högerhanden, ingen känsel liksom. I övrigt funkar det bra.
Inte sålt så mycket som jag borde, därför mer tajt om pengar. Det har ju också kostat massor att flytta.
Känner mig välkommen i byn och träffar härliga öppna annorlunda framåt människor. Och gnälliga hyresgäster ... övar mig på att vara social.
Ute är det varmt för årstiden. Fast landsdelens nyheter handlar om halkolyckor. Så jag stannar hemma mest. Trivs här.
Ibland är jag orolig för stora konkursen. Supeduperdyra kostnader för huset t.ex. Att jag ska upptäcka skada som inte kan åtgärdas eller så. Men för det mesta har jag ro att rycka på axlarna. Kan putta undan tvångstankar att huset ska brinna ner och att jag inte har något alls sedan.
Huset är ju allt jag har liksom. Eller inte för ett hus är materiellt. Det finns viktiga människor i mitt liv.
bott här i sådär 6 veckor nu. Tredje gången jag är själv. Rätt skönt. Det var ju det jag ville. Men alla har besökt mig.
Nu ligger jag i soffan. Har sett tre avsnitt av en sliskig serie på rad. Ätit glass, en halv burk pepparkakor och mjölk. Är jätteskön.
Det har varit intensiva och underbara veckor. Fast jag har saknat min egentid ;)
har besök av en äldre god vän. Pratsam filosofisk och hjälpsam.
Fast jag är nog inte så pratsam själv... tycker om att strosa runt i mina egna tankar.
Jobbigt med andra människor. Och då kommer jag på att jag saknar M. Vi var så vana vid varandra. Störde inte varandra och vi visste hur det skulle fungera.