en till försvann

15årig flicka som varit på rymmen 2 dagar landade här igår med hjälp av polisen och soc. Vilken apekatt! Hon sov här efter mycket protester. Fm möte soc här. Jag hade låtit henne stanna men hittade eldad handduk så jag sa åt dem att ta med henne tillbaka. 

Så trött på dessa ouppfostrade ungar. De bara kräver och vill ha. Men ger inget. Tänker bara på sig själva. Lever inte i verkligheten. Kan inte ens prata ordentligt. Korkade. Livsfarliga i framtiden.

de har åkt

de polska hantverkarna har åkt. Huset är mitt!

Kaklat badrum, fungerande dusch, toa och varmvattenberedare blev resultatet. Plus förberett för diskho och tvättställ och tvättmaskin. Många tätskikt och många rör överallt och bilat för avlopp kan väl motivera alla de dagarna. Kanske. 

En dag el kvar sägs det. Och köket. Och massa småjobb och städning kvar för mig. Båda de senare kommer att ta mycket tid.

Räkningen kvar också.

ungen fixar middag

berättar för äldsta ungen om situationen. Hon skickar mat via ICAs onlinebeställning. Så omtänksamt! 

väst finns inte

det här är läbbigt 

solens damm

solens strålar lyser in. Fönstrena är smutsiga. Allt damm inomhus syns. Huset behöver en storstädning. Det finns ställen med slitage och färg som behöver bättras. Katterna har klättrat i gardinerna. Trägolvet behöver skuras. Krukväxterna är vintertrötta och halvdöda. 

Utomhus är det mesta grått och trist. Det finns underhåll att göra där också.

Och jag ligger i soffan och läser bok och väntar på att de tre hantverkarna ska bygga färdigt och lämna över huset till mig. Dammigt, stökigt och inte helt färdigt.

stannar inte ?

och inte ens ungen som bor här vill vara kvar. Igår vägrade hon komma hit. Fast egentligen vägrar hon åka buss och tåg mer. Soc får ha möte med henne idag så får vi se. 

Fast som längst ca 4 veckor kvar och sen tar de pengarna slut också. Verkligen illa nu. 

slutjobbat

idag talade jag om för hantverkarna att jag inte har råd med mer. De ska bara jobba imorgon också. Sen får jag se hur stor räkningen blir och när jag kan fortsätta.

Känns pinsamt att säga till byggaren att pengarna är slut. Men han skulle bara veta att jag kanske inte ens kan betala detta...

Och vårens ekonomi går inte ihop nu. 

elak idag

idag var jag elak. Med glädje.

Grannens bil nr 1, som är gammal, pajade i december. Jag var och hämtade dem då. Den bilen har varit på verkstad sedan dess. Sen har de en skruttbil med trasigt tygtak. Den fungerade inte heller idag. Grannen ville ha skjuts. Nej jag är upptagen. Nej du får inte låna min bil. Inte ville hon åka buss heller, det passade tydligen inte damen. Kändes bra att säga nej. Bor man på landet måste man ha en fungerande bil. Och man utnyttjar inte sina grannar.

vakna

Det här är ju läbbigt. Ingår inte i mina framtidsplaner. Lika overkligt som Covid pandemin att föreställa sig. Fast värre. Något att ta in i livsplaneringen? Om 5 år skriver ledaren. Hmm...

saknar 60 tkr

jag saknar ca 60 tkr för att kunna bygga färdigt. Och om jag inte bygger färdigt så tjänar jag inga pengar på Airbnb. 

Var ska jag få de pengarna från? Nu är det illa. 

Vad gjorde jag av de 150 tkr som jag fick av banken? Levde på och betalade räkningar med. Så betalade jag den första materialleveransen också Varmvattenberedare, rör, dusch, klinker, sängar, möbler och en förbannat massa annat material och färg. 

Kan ju be dem stoppa bygget. Måste väl egentligen det. Betala. Och sen spara. Eller trolla.

Ett barn till skulle sitta bra. Nu. 

byggkaos & skadeglädje

det råder byggkaos i mitt bygge. Det är prylar överallt.

Men mest nervös är jag över pengarna. De kommer inte räcka till offerten. Och köket för 16 tkr har jag inte råd med.

Och om jag inte blir klar snart så kan jag ju inte börja tjäna pengar på gästhuset.

Riktigt otäckt nervöst.

Som tröst eller skadeglädje så har mitt förra hus problem, råttor har gnagt sönder alla avlopp i källaren. Och grannens gamla el har gett upp, de måste byta ut allt. 

Jag försöker bara att få mina problem att kännas mindre...

nu e de vinter

Fast sen blev det ännu krångligare

Alltså vinter tisdag till torsdag och sen vår?

Kallt som fanns nu iallafall. 

äldre

man blir lite äldre när man är 62. Jag orkar inte jobba lika länge längre. Blir trött, irriterad och gör fel om jag försöker. 

Polackerna åkt till Polen och jag fick tillgång till mitt arbetsutrymme. Där var kaos och stökigt. Suck. Totalkaos. Det orkar jag inte heller. 

Men det blev en del gjort idag. 

städerska igen

så är jag då anställd som städerska igen. Det gick fort och jag var välkommen tillbaka.

Jag kan inte sitta hemma och läsa böcker och gnälla om att pengarna inte räcker. 

Fast pengarna kommer inte räcka iallafall. Men det är ju en annan sak.

inte så stark

Ibland önskar jag att jag inte var så stark. Att jag inte behövde vara det. 

Jag kan åka till Malmö och välja fogmassa och badrumsfläkt själv. Trots lite luft i ett däck. Som jag fick fylla halvvägs trots att jag aldrig använt en sån apparat förut.

Men jag vill inte.

Jag kan lasta material från bygghandeln och köra släpvagn själv. Men önskar att jag slapp.

Jag vill ha någon att dela resten med också.

vi har ett problem

... kommer hantverkarna in och säger. Det visar sig att avloppet kanske ligger på 3 m djup? Jag gräver nya gropar och letar avlopp. Får ont i ryggen. Hittar inget avlopp. Vi beslutar oss för plan B. De säger att jag är Boss. 

Vattenslangen kostar 3500 kr i Ystad. Biltema i Lund tar 369 kr. T.o.r Lund plötsligt. 

Många trista slangar och avlopp behövs det. Tror inte mina pengar räcker...

vädret i Skåne

jobba ger pengar

så skickade jag hem ungen. Jo men då får jag ju ingen lön... Och den andra ungen som bor hos mig vill inte bo här. Flyttar senast april. Och nu är det så kort tid kvar av våren att vi knappt hinner fler barn.

Sök städjobb.

För det går dessutom illa med bygg-budgeten.

10 år sedan

10 år sedan jag sa upp mig från datajobbet. 10 år! 

Sedan dess har jag försökt att inte vara anställd 😅

det ljusnar

befriad

Ungen åkt. Befriad. Tack. Min hjärna har slutat fungera. 4 veckor blev det.

stark tant

Hämtade en kyl/frys som jag köpt av privatperson. Pojken i 30-årsåldern trodde inte att tant skulle orka bära. Suck. Han känner inte mig. Och jag kände mig gammal. Sen fick jag åka hem och lasta av den själv. Eller inte själv utan tillsammans med den tjatiga 7-åringen. Tillsammans med honom hämtade jag släpkärra, kylskåp, lastade av och returnerade släpet. Medans han oupphörligt tjatade och var ivägen. 

Snart 4 veckor har han varit här nu. Ibland stänger jag in mig på toaletten för att få tänka. Jag har slutat äta samtidigt som honom. Han äter som en galning. Jag serverar måltiderna och hänvisar till smörgås på grovt bröd som mellanmål. Allt annat har jag låst in. Ja, jag är elak. Han blir bättre och bättre och har sagt 2 ggr att han kan vara kvar här...

jobbnegativ

Hugger på smådetaljer mot soc. Idag gnällde en dam och tyckte att jag ska köra runt den stora tonåringen som har busskort. Nej sa jag. Hon gnällde men efter konferens med kollegan meddelade hon att det var okej. Jag hade bara sagt upp det avtalet också om de gnällt.

Pojken ringer min handledare om då och då. Han skyller på sina kollegor men inte mycket händer.

Hittade jobb som begravningsentreprenör att söka. Kan vara okej. Men tror inte att de har semester juni till september? Måste nog söka iallafall.

Städa igen? Dåligt betalt men friare.

Jag måste ju tjäna pengar och jag vill inte ha fler barn...

Är jag jobbnegativ? Kanske, men inte arbetsskygg. Jag känner min utbrändhet. Jag vet vad jag tål. Tål inte människor som försöker styra mig.