Efter mycket tjat fick jag nog dottern att fatta ett beslut om framtiden. Hon valde inte vad mamma ville utan vad hon själv ville. Tror hon blev nöjd att hon har valt. Och nöjd att hon valde bort.
Även om jag vet som vuxen att det hon valde bort var ett bättre karriärval så är jag nöjd med att hon gjorde ett aktivt val. Det var det viktiga.
Så nu återstår bara de praktiska detaljerna. Även om hon i huvudet kanske vet så måste hon skriva, ringa och fixa nu. Mer tjat?
