Följde med till svärfar för att hjälpa mannen montera lyftbåge. Vägrade dock äta lunch med dem. Han slafsar, rapar och de är oartiga. Finns ingen restaurang på den lilla orten jag vill besöka. Tidsslöseri. Och nu har jag semester så då bestämmer jag vad jag vill göra.
Övat mig på att säga nej!
There is no such thing as a free lunch.
