hela tiden är jag orolig att Mannen inte ska tycka att det är fint nog. Varför är jag inte nöjd med att jag är nöjd? Och jag är inte ens nöjd förrän jag vet att han är nöjd. Och han kommer säga hmm, och gnälla över minsta lilla detalj. Eller säga fint fast inte mena det (?).
Han är pedanten när det gäller hantverksarbete. Och den som gör riktigt fint och prydligt. Jag jobbar snabbare och effektivare och sannolikt bra nog. Vi vet om våra olikheter, styrkor och svagheter och har därför delat upp sysslorna. Kanske tycker jag ibland att han får det roligaste. Så nu gjorde jag det skojiga själv.
Hur i he-te fick jag så dåligt självförtroende. Missförstår mig inte för min man är en rar och omtänksam man. En snäll man. Jag är bara så HSP ibland.
