"Flexkvinnan är en ny superhjälte. Hon har övermänsklig kapacitet att anpassa sig till alla sammanhang och hon blir på så vis alltid en vinnare. Kartongmannen är i sin tur stelbent och rigid. Han är fast i en förfluten tid där hans fysiska styrka var en tillgång och han fungerade som ensam familjeförsörjare. I dagens samhälle är han den stora förloraren."
Ungdomsroman (?) av Hanna Rosin, Mannens undergång i kvinnans tidsålder.
"Genom sin anpassningsförmåga och framåtanda tar kvinnorna över de traditionella mansrollerna och funktionerna."
Nåt ligger det i det där. Men att vara en människa med övermänsklig kapacitet att anpassa sig till alla sammanhang - låter det så trevligt? Och är det här en ungdomsroman? Fast lite kaxigt tycker jag det är.
