närvaro

har funderat. Sedan jag blev sjuk - och det är länge sedan nu - och innan dess oxå, så har Han jobbat hela dagen, kommit hem och ätit, gjort ärenden eller gömt sig verkstan eller tränat, ätit och sedan sett på tv resten av kvällen. Undra på att man undrar vem man är gift med om det ska föreställa ett förhållande. Att jag känner ett avstånd, att vi inte kommunicerar.

Och nu anklagar jag inte för innan jag blev sjuk levde jag också sådär. Och sedan jag blev sjuk har jag gömt mig i soffan nästan hela dagarna.

Är det ett liv att leva?