när jag var som tröttast. Långt innan jag blev sjuk. Då slutade jag göra allt annat än sånt som var absolut nödvändigt för att få vardagen att gå ihop.
Kanske var det ett felval. Kanske skulle jag ha gjort bara kul saker. Kanske skulle jag ha delegerat mer till honom. (Ja det skulle jag ha gjort!)
Livet blev för trist.
