svek en av de få väninnor jag har idag. Känns inte bra.
Hon vill skiljas det vill inte hennes man. Huset är hennes. Hade lovat henne att ge honom en lägenhet. Men han har inte hört av sig på en månad. Hon har men inte han trots påminnelser. Så jag gav lägenheten till annan.
Klart att hon inte blev glad. Men det var aldrig min mening att hamna i skottlinjen mellan dem. Och är han opålitlig vill inte jag ha honom här.
Känns fel iallafall. Mot henne.
Är det min sak att rädda andra? Är det jag som ska känna skuld? Har jag gjort felet? Är jag för känslig?
