förväntansångest

Eller var det förväntansångest och inte förpliktelseångest?

Gillar nog förväntansångest bättre

händer mycket nu

och säljaren av huset krånglar. Hen är trevlig men ombytlig. Har bestämt träff för att prata. Jag var jättetrevlig....

Hen vill skriva kontrakt om att hyra det mesta av lokalen. Den jag ska tjäna massor av pengar på. Hen kunde tänka sig förbereda kontrakt.

Tror de att jag är lättlurad eller ;)

Men en liten del kan hen få hyra dyrt.

Ett stillsamt litet krig tar vi då nästa vecka.

Så ja, det är mycket nu.

grattis till mig

en god vän kollega/konkurrent i branschen berättar jag om huset för. Hen känner genast igen det har varit där många gånger. Hen säger grattis till mig med beundran.

Och jag får ännu mer kalla fötter. Vad har jag gett mig in i? Tydligen är husets verksamhet känd i branschen. Och vad kan jag? Sannolikt inte tillräckligt.

Men jag har öga för snygga grejer. Köper in sånt som är trendigt och snyggt.

En annan gång i livet skaffade jag mig ett jobb som många andra ville ha. Men det var bara jag som frågade. Många hade kanske gjort det bättre än jag. Men jag gjorde det. Kom in lite från ovan liksom, utan att fråga om lov. Och det gick bra och jag hade så skoj!

Så det ska nog gå bra den här gången också.

pengarna igen

varje morgon räknar jag pengarna. Det är så tajt just nu. Massor av utgifter och dålig handel i sommar. Det var ju en rekordvarm sommar. Ingen behövde kläder.

förpliktelseångest

förpliktelseångest 

Handlar tydligen om att man har förväntningar på varandra i ett förhållande.  Förpliktelser mot varandra som man inte kan leva upp till.

Jag tror förpliktelseångest kan gälla mer än så i livet. Mycket mer.

beundran med tvekan

Så mycket att packa. Så mycket att ordna med. Så mycket att betala.

Jag vill mest bara drömma om hur fint det kan bli. Kan det aldrig det med mina pengar?

Ångest ångest.

Andra säger att de beundrar mig. Det gör inte jag, jag beundrar inte mig jag tycker att jag är jobbig.

lägenhet

och så säger han att han ska åka och titta på lägenhet. Och jag får dåligt samvete. Ska stackarna bo i lägenhet. Och det är mitt fel. Fast då slipper han pendla. Fast jag blir i alla fall ledsen inuti.

skilda eller inte

och vi är överens om att skiljas. Och han frågar hur jag vill ha vårt förhållande i framtiden för han tänker komma och besöka mig minst en gång i månaden. Och det vill nog jag också. Skilja sig har bara en ekonomisk betydelse. Tydligen.

Vi är inte passionerat förälskade i varandra. Men kan inte leva utan varandra. Fast kanske inte varje dag.

Det får visa sig.

Förresten är det dyrt att skilja sig.

pengaångest

en släng av pengaångest. Det är så mycket pengar som ska ut. Kommer jag verkligen att tjäna de pengarna?

Ångest ångest

Vad har jag gjort?

Det är ju en sak att ljuga för banken. Men att lura mig själv så dum är jag inte. Min optimism kan gälla mycket annat men pengar är jag lite rädd för.

Säger hon som just köpt nåt för miljoner.

hösten är här

imorgon börjar han jobba. Ska bli skönt att vara ensam på dagarna. Ska inte tycka synd om honom för han gillar sitt arbete. Kanske tycker han också att det ska bli skönt ;)

Känns alltid konstigt på hösten när alla börjar skolan och jobbet och jag bara går här...

Mitt lyxliv känns då lite konstigt. Fel liksom;)

Och nu ska livet bli ännu konstigare. Ojoj

Hela hösten ska jag packa och förbereda mig. Känns så konstigt. Att det verkligen händer.

blundat

om jag blundat för verkligheten i det här nya projektet? ;)

Jo.

Idag tittade jag på leasingbil. Alla var dyra.  Och egentligen vill jag inte ha en bil. Mannen har valt och betalt våra bilar de senaste 10 åren.

Inte för att det är omöjligt för en kvinna att välja bil. Det bara blev så.

Inser nu också att om jag skiljer mig så saknar jag en väldig massa prylar. Gräsklippare verktyg vardagsprylar.

Blundat jo...

påskrivet

så var då avtalet påskrivet av säljaren också. I princip är huset mitt.

Och jag är alldeles skakig av chocken. Glad kanske men mest chockad.

Vad har jag gjort?

Oroligt roligt. Mest orolig.

artiga

och vi är så trist artiga mot varandra. Försöker överleva hans sista semestervecka tillsammans. Stackars honom.

Egentligen vill vi inte göra något tillsammans. Men vi är artiga och försöker.

Jag har blivit tyst. Jag har inget att säga längre.

nehej nej?

och så ringde mäklaren. Säljarens mamma vill inte att hon säljer. Det gick så fort.

Mäklaren lovar prata med dem. Säljaren ska ha ett allvarligt samtal med mamman. Så får vi se.

Och jag är tom

skilsmässan

och vi har pratat om skilsmässan. Och i lugn och ro är vi överens. Vi skiljer oss och funderar ett år.

Jag måste veta att det är honom jag älskar och vill leva med. Inte att jag fortsätter vara gift för att jag är rädd att vara ensam, inte klarar mig ekonomiskt eller gillar gratis hantverkare. Jag behöver få fundera och kanske längta. Och så kände han det också. En period att fundera över varför.

drömmen uppfylld

Så är alla papper påskrivna och löftet om pengarna finns. Huset är mitt!

Ett stort hus söderut i Sverige med lägenheter och butik. Hisnande stort och dyrt. Skrämmande pirrande fantastiskt och nervöst.

Jag är nog galen.

Hur ska det här gå?

mer än nervös

många många mil söderut i Sverige idag och sen hem. För att skriva på kontraktet som jag inte har pengar till. Två dagar nästa vecka har jag på mig att övertyga en ovillig bank om att det är en god ide att ge mig pengar. Annars åker jag på kontraktsbrott och skadestånd på några 100 tusen eller mer.

Så här nära galenskap har jag aldrig varit. Eller så nära drömmen.

Behöver mycket alkohol ikväll.

samtal

Vi hade ett samtal. Och jag blev inte klokare, han vet att han inte kan hindra mig. Han säger inget om det. Fast han tycker att jag är lika galen som lilla mamma, det säger han. Han ger mig ekonomisk skilsmässa. Jag säger att jag bara känner för honom som en kompis. Men jag säger inte att jag vill göra slut. Han säger att det är okej att jag flyttar. Sen kanske han kan komma efter. Jag vet inte om jag vill vara själv. Men han delar såklart inte min glädje. Och jag uttrycker mig fel, men för snällt för att jag inte vill såra. Och det blir ingen riktig diskussion mer än att vi vet att jag kommer att flytta. Någon gång någonstans.

Kanske kanske

nu är drömmen mycket närmare! Kan inte tro det. Har bokat tid för kontraktskskrivning. Mitt bud är accepterat.

Återstår att skaffa pengarna. Supernervös.

Snälla snälla låt det bli mitt.

Stor fastighet med lägenheten att hyra ut och jättestor butik. Söderöver.

Ingen havsutsikt, ingen jätteträdgård, inte avskilt och massor av pengar.

Men jag är jätteglad!

Otäckt nervöst GLAD!