En praktisk man som nu lever sitt (självcentrerade) liv. En ekonomisk man med hög lön och tryggt liv. En rar man. En man som har delat mitt liv i 30 år.
Själv följde jag drömmarna, dumdristigt kanske. Ekonomiskt förhastat kanske. Ingen trygghet ingen lön ingen pension. Och en massa hårt arbete. Jag är inte ens rar.
Kan förstå om man tycker att jag är förloraren.
Henrik Schyffert sa, det tog oss 6 år att skilja oss. Inte för att vi inte var överens utan för att vi var så fega.
Dithän är vi alltså på väg? Alltså skilda är vi ju redan. Men känslomässigt.
