så ringer P, vi låste ju hans konto häromdagen så nu har han försökt skramla ihop 2,84 milj kr till utrustningen han behöver för att genomföra sitt jobb. Han undrade om jag hade 18000 att låna ut några dagar. Visst en visstveksamhet känner jag. Alla varningsklockor ringer. Men jo jag har 18 tusen. Tills vi båda inser att vi talar om olika valutor han pratar om USD, sisådär 180 000 kr. Vi skrattar gott och jag förklarar att det här är den lilla världen.
Fast det känns rätt skönt att inte ha 180 tusen just nu. Nej, jag hade inte lånat ut dem. Den klassiska skicka pengar till utlandet fällan...
Även om han säger att när han kommer hit så är mina pengaproblem över.
To good to be true?