Jag har i många och långa perioder avskytt mig själv. Jag har varit jobbig att leva med. Mest för mig själv. Det är jag också ledsen över.
Jag har dagdrömt och önskat mig bort ofta. Har svårt att vara i nuet. När jag gör något så gör jag av med extremt mycket energi.
Min superkraft är jag glad över. Till skillnad från många med adhd så kommer jag i mål. Jag gör färdigt projekt. Och när jag får för mig ett projekt så händer det fort och mycket. Det är jag glad över.
Brist på ekonomiskt sinne och min missbrukarpersonlighet ställer till det för mig.
När jag har tyckt att jag är spontan så är jag kanske obetänksam. Det stör mig
Att inte orka något efter kl 15 på eftermiddagen är trist. Fast då har jag istället gjort mer än de flesta andra före dess.
Känner igen att jag vill ha livet tryggt och inboxat i en låda. Men så fort det händer så vill jag bryta mig ut. Vet varför kontorsjobb 8-17 inte fungerade. Vet kanske egentligen varför jag flyttar.
Så ska jag söka hjälp. Få medicin och förändra den jag är? Eller har jag lärt mig att leva med sjukdomen? Behöver jag orkar mer under dagen? Vill jag lugna ner mig? Har jag egentligen problem?
