tisdag 6 januari 2015

fel igen

kom hem igår efter en lång dag. Mentalt tröttande och många timmars bilkörning. Yngsta ungen och kompisar ville ha hjälp köpa resa. Med en gång. Trött men fixade. Han försvann till mat sport och tv.
Ungen frågade hur jag haft det. Han ville inte fråga tror jag. 


sista dan

av helgledigheten för de andra.  Har gått bättre än förväntat.  Har faktiskt fått energi av sällskapet.  Orkat och utmanat mig själv. 

ja inte riktigt så, det vore att överdriva

ett hus till

...till samlingen av hus jag inte vill ha?  Eller bra nog? Nytt tak, ny takkupa, nytt kök och badrum och ny avloppsanläggning. Och total renovering inuti och utvändig målning.  Allt det behövs göras och betalas.

Förutom det gillade jag huset?  Jo huset men för liten trädgård och egentligen för nära vägen.
Huvudet var fullt av tankar på väg hem igår. 

Och han var ju negativ såklart.Mer negativ än realist faktiskt.


egen säng

oj vad skönt att sova i egna sängen!  


måndag 5 januari 2015

10 år sedan


Tio år sedan stormen Gudrun.  Tio år sedan tsunami-katastrofen i Thailand.  Otäcka händelser som finns starkt i minnet.  Även om man tenderar att glömma NÄR det hände.
"Kvällen den 8 och natten mot den 9 januari 2005 upplevde södra Sverige sin största naturkatastrof i modern tid. Stormen Gudrun skövlade skogar, bröt elförsörjning, isolerade människor, förstörde hem och gårdar och gav efterverkningar i åtskilliga år."

"Klockan 9 lokal tid den 26:e december 2004 inträffar en jordbävning på mellan 9.1 och 9.3 på Richterskalan utanför Sumatras kust. Den varar i ungefär 10 minuter och är det tredje kraftigaste skalv som någonsin uppmätts, med kraften av 1500 Hiroshimabomber. Skalvet lyfter 30 kubikkilometer hav med flera meter och skickar sedan iväg det som tsunamivågor österut och västerut i uppemot 1000 km/t. När vågorna når grundare vatten saktas de ned, men skjuter upp till 30 meter i höjden. Katastrofen skördar mer än 230 000 liv. Indonesien, Sri Lanka, Indien och Thailand är hårdast drabbade, men åtminstone hundra dödsfall inträffar även i östra Afrika. Sverige är det icke-asiatiska land som drabbas hårdast, med 571 döda och saknade, de flesta av dem på julsemester i Thailand."

husdag

morgon i dotterns hyreslägenhet i studentstaden.  Många ljud i ett stort hyreshus.  Tur att jag inte bor så. 

Husdag idag. Spännande. 


lördag 3 januari 2015

fredag 2 januari 2015

hästtjejer

https://horseworldofcarro.wordpress.com/2014/12/28/vart-tog-den-sota-lilla-flickan-vagen/



svek?

svek en av de få väninnor jag har idag.  Känns inte bra. 

Hon vill skiljas det vill inte hennes man. Huset är hennes. Hade lovat henne att ge honom en lägenhet.  Men han har inte hört av sig på en månad.  Hon har men inte han trots påminnelser.  Så jag gav lägenheten till annan.  

Klart att hon inte blev glad.  Men det var aldrig min mening att hamna i skottlinjen mellan dem. Och är han opålitlig vill inte jag ha honom här. 

Känns fel iallafall.  Mot henne. 

Är det min sak att rädda andra?  Är det jag som ska känna skuld? Har jag gjort felet? Är jag för känslig? 


torsdag 1 januari 2015

dagen efter

morgon dagen efter.  Dags att kolla fb att det inte blev alltför tokigt sent igår.  Dags att borsta tänderna och utjämna vätskebalansen.  Lägenheten ser ungefär ut som förut. Några tomma spritflaskor.  Kaffeskopan saknas. Än inget värre. De stängda sovrumsdörrarna döljer x antal sovande tonåringar. 

Vila idag.  


nyårsafton

underbar nyårsafton.  Middag på fina restaurangen.  Till en stor peng. Så god mat och bra service att det inte ens kan beskrivas. Väldigt mycket att dricka.  Promenad Avenyn upp till Götaplatsen och ett folkligt mångkulturellt nyårsfirande. Ganska varmt inget regn.  Fylld av upplevelsen.  


fb-vän

två säten bort på tåget sitter en fb-vän. Hon känner inte igen mig. Alltså är hon ingen vän. Gillar inte det hon skriver på fb heller.  Men visst är det konstigt.  Vänner i en värld inte i en annan. 


olyckligt slut

på väg hem.  Flickan på tåget gråter otröstligt. Nyår blev nog inte som hon tänkt sig. Slut.  Tur att hon har sina vänner med sig men hela mitt mammahjärta önskar att mina flickor aldrig ska behöva vara så ledsna.