har lagt ner att tjata på äldsta dottern om karriär och framtid. Låter henne få koncentrera sig på att ta studenten. Så får vi ta tag i resten sen. Vi. Hon. Fast då kommer ju tjatet då istället.
Stackarn, hon har ett nervöst självskadebeteende. Eksem som hon kliar på tills det blir sår som hon pillar på så det blir stora sår och ärr. Jag är inte dummare än att jag vet att det där beror på stress och press. Press från föräldrar, lärare och kompisar.
Dessutom har jag i minne hur jobbigt det var att vara tonåring. Mitt livs värsta tid. Hoppas att jag är bättre än mina föräldrar. En elak pappa och en undanglidande mamma. Dåligt självförtroende. Lite blyg eller snarare osäker för kompisar, accepterade inte då att jag hade ett osocialt beteende, trodde bara det var nåt fel på mig. Dåligt förhållande till killar.
Jag vill bara att hon ska må bra. Och det gör hon inte om jag pressar henne.
Å andra sidan kan hon inte få gå hemma och dra på vår bekostnad. Det funkar inte så.
