hjälp?

Tog hit en byggkunnig vän för att kolla min blivande trappa. Ibland är det bättre med två par ögon. Men min vän ställde till det. Han ville att jag skulle riva en del av det jag gjort, göra större badrum och en riktig trappa. 

Har vägt för och emot sedan dess...

Hmm? 

gråta

vill mest sätta ut ungen i trädgården och sätta mig och gråta.

Men flickor i min ålder vet att sätta sig ner och gråta inte lönar sig. Och att det är förbjudet att sätta ut honom på gatan.

Mest besviken på min arbetsgivare som inte lyssnar.

Ungen börjar jag få ordning på. Men han är äcklig. Har slutat äta med honom. Han är också äckligt smutsaktig.

Hela helgen ska jag stå ut med honom.

bostäder

Boken är lite skrämmande. Men utan tvekan verklig. Handlar om bostadsbubblor världen över och främst i Sverige.

Handlar om den tiden jag levt och köpt och sålt fastigheter. Uppgång, fall och räntor. Tiden då vi trodde att fastighetspriserna alltid skulle stiga. Och att de tiderna nog är förbi nu. Att den stora kraschen närmar sig. Att de unga, mina barn, inte har en chans på bostadsmarknaden. Min generation tjänade pengarna och drev upp priserna. 

Får jag inte sålt mitt hus i år kan det gå illa. Jag måste sälja, köpa nytt hus kontant och betala alla lån. Bara då kan jag klara mig ekonomiskt. Komma ur fängelset med för dyrt (och kanske osäljbart) hus och lån.

Och jag får inte investera i ett B&B med stora lån. Vem har råd att bo där om 5-10 år? Vem kan köpa det dyrt om 10 år?

Mycket att fundera på.

Att jag de senaste dagarna gjort mig osams med min arbetsgivare låtsas jag inte om. 

uppsägning

eftersom soc tydligen inte fungerar som andra arbetsgivare så sa jag idag upp vårt kontrakt gällande pojken. 14 dagars uppsägningstid hade jag tydligen. 

Jag har försökt diskutera och förklara för dem. Men de har bara kört med stackarsbarnet grejen. Ingen ringer inget besked.

Så nu är han uppsagd. Fast 14 dagar är en lång tid även om jag blev glatt överraskad eftersom jag trodde det var en månad.

Antingen blir de nu sura eller så skickar de mig större barn. Det sista vore bra eftersom jag behöver pengarna 😅. Men det finns fler konsulter och soc kontor...

inte rent och vitt

fängelse av utgifter

ingen hjälp

Jag har mycket tydligt berättat för soc att de ska hämta ungen. Men ingen annan vill ha honom heller. Inget besked alls. Inte ens till den stackars ungen. Så jag lät honom se på youtube hela dagen och gick ut och snickrade. 

hans problem

pratar med yngsta dottern. Mannens nya E har skyllt på sjukdom senast 8 tillfällena dottern vill äta med pappa. E är svartsjuk på min dotter och mannen kan inte styra upp det? 

E är också en horder, skäller och domderar på mannen. Hon har en misslyckad egen dotter som han får rädda ekonomiskt.

Men han "har det bra", som han säger själv. Han är för snäll tycker jag. Synd på en så bra man. Bryr han sig inte? Hur mycket ska det till innan han bryter upp från något? Och då tänker jag på honom och hans mående, inte mitt förslag till honom.

inte utbränd igen

jag skulle kunna klara barnet. Men jag vet sedan utbrändheten att jag inte ska tvinga mig själv att göra saker som jag inte vill. När det bara skriker i mig att jag inte vill. Då ska jag säga nej.

Men självförtroendet gällande de vilda barnen börjar sjunka. Jag har skickat hem 4 nu i förtid. För att jag inte orkade med dem. För att jag ställde för höga krav på mig själv. För att jag upplevde soc påpekanden för tuffa. För att föräldrarna kritiserade. För att barnen avskydde mig. För att barnen var för svåra.

Egentligen inte osäker på min föräldraroll. Tycker att jag gör rätt. Men ifrågasätts för mycket. Eller snarare övervakas. 

Så kräver jag för mycket av mig själv också. Jag försöker att bara förvara barn men det går inte.

orka barn

nej det blev inget nytt familjehem imorgon till pojken. Han har skött sig bättre hittills idag. Men jag har ändå ägnat tid åt att förklara för min handläggare att jag inte är bra för pojken. Ta honom härifrån. 

Igår blev jag arg på honom för att jag inte fick prata i telefonen i fred. Då straffade han mig genom att stänga in kattungen i källaren. Fast han hade ingen aning om var kattungen var. Blåljög. Då brast det för mig. Skrek till och med förbannade djävla skitunge till honom. Sen fick han gå och lägga sig. Stackarn, syndes att han var strykrädd. Under dagen försökte han göra en strypsnara till kattungen och lyckades släppa ut den igen. Ungar som är medvetet elaka mot djur. Där går min gräns. 

Eller egentligen kanske jag är bra för honom. Kanske är det så här mitt jobb är ibland. Jag vill ju alltid för mycket. Men jag avskyr ungen. 

Vad ska jag göra när jag blir stor? 😔

2 saker samtidigt

kvinnor kan ju multitasking sägs det. Slutade med det när jag blev utbränd. Men nu har jag snart byggt färdigt ett sovloft samtidigt som jag passar ett ilsket barn med autism och ocd 

Så är jag trött i huvudet och kroppen också.

ångestkälla

"hon är en ständig källa till ångest..."

Uttalandet gäller en tonårsdotter. Gäller även de vilda barnen som bor här.

snabba kast

precis när jag lyckats tämja ungen lite så säger de att han ska till familjehem på fredag. Alltså ingen skola heller denna veckan. Och nu börjar han ju tycka att det vi gör är roligt. Och jag gillade inkomsten. 

Och flickan undrar blygt om hon hade kunnat få bo hos mig för alltid om jag inte skulle göra annat i sommar. Gullungen. Men jag svarar att jag är för gammal, att hon ska få en yngre familj. Och hoppas att det stämmer.

värdering hus

bättre 2025?

beroende

kattungen borta

Igår kväll sitter pojken och jag vid tvn. Han frågar om jag skulle gråta om katten blev överkörd på vägen. Han säger att han inte gillar katter 

Så ser jag plötsligt att minsta kattungen är borta. Jag letade och letade. I varenda låda och gömsle inne. Jag letade ute i flera timmar när pojken lagt sig.

Ingen katt 

Mina tankar igår var mörka. Och visst anklagade jag. Ibland har jag fått frågan från soc var min gräns går. Jag vet iallafall att det barn som misshandlar mina djur skulle åka härifrån.

Imorse hittade jag kattungen i verkstaden. Jag ropade och den hade varit ute hela natten stackarn. Men hon levde och jag är så lättad!

Hade den ramlat ner i gropen? Frågade pojken när jag hade hittat henne. Hmm...

scanna varor

tog med sjuåringen till stora mataffären. Först en massa gnäll, ja han är både gnällig och självcentrerad, om att det där vill inte jag ha. Nä men jag vill ha svarade jag. Varför får aldrig jag något sa han, varsågod bröd sa jag.

 Jag gav honom i uppdrag att scanna varorna, det gav honom sysselsättning. Halvvägs genom shoppingen inser jag att han scannat en massa andra varor också. Egentligen allt med streckkod. Suck. Bara att gå tillbaka och leta upp de där varorna och välja "ta bort" och scanna varan. Lite svårt att hitta rätt varor att ta bort.

Fast lite komiskt var det.

För några år sedan klarade jag knappt av en mataffär själv. Nu överlevde jag tillsammans med en autistisk 7åring.

ohållbart

stora barnet magsjuk. Lilla barnet oerhört tjatig och krävande. Passning 24/7. 

Har soc ringt om pojkens eller min situation? Nehej då. 

Eländes elände. 

Men jag bara kan ju inte leva så här? Nu avskyr jag mitt jobb igen. Det är ohållbart.

om utbrändhet igen

skitlivet

till salu igen

jag lägger ut huset till salu igen i mars. Jag måste sälja. Jag har inte råd med det här huset. Jag är en katastrof som lever över mina tillgångar.

Speciellt som jag inte vill ha mitt jobb. 

Sen kanske jag vill ha ett äventyr till. Ett B&B som egen verksamhet. Ett jobb som jag kan leva med. Men vilka otäcka lån det skulle bli. Och ont om pengar igen. Och massor av jobb.

Med tanke på den osäkra världen kanske jag bara borde köpa ett billigt hus kontant. Då får jag mer ekonomisk frihet. 

Eller så hyr jag bara något medan jag funderar. Kanske engelsmannens hus?

hatar jobbet

just idag hatar jag det här jobbet.

Ungen bara skriker och vill rymma och är helt omöjlig.

Nu ligger jag i soffan och läser och passar en unge från att rymma. Och har massor av byggmaterial att bygga med. Men kan inte.

hantverkarpriser

En av hantverkarna hör av sig. Med priser som inte är lösbara.

Suck 

pojken

de kom med en 7årig pojke. Han skrek och grät och ville hem till mamma. Han skrek och ville ha sin mobil. Fick han inte. Han ville inte att soc skulle åka. Han ville inte vara här. De åkte, han skrek lite till och sen somnade han. När han vaknade ville han att jag skulle köra honom till Dollarstore i byn där hans familj bor. För han hade ingen pyjamas. Men jag fick inte kolla i hans packning. Inte dum ungen. Jag vägrade köra till den butiken. Och han ville inte åka till min butik och köpa godis.

Stackarn. 

Och en familj blev av med tre barn idag. Visserligen en skitfamilj men ändå ...

En ganska tung dag faktiskt.

taxiförare?

Fick ny affärside. Köra runt turister på sightseeing i min trakt. Låter roligt och jag kan och hittar här nu.

Behöver 7sitsig bil. Kan kanske lösa sig om jag byter in min och lånar mellanskillnaden. Tajt men kan gå.

Moms och skatt. Jaja jag är ju van. Hanterbart. Marknadsföring kan jag.

Men sen visar det sig att jag behöver taxikort, prov, taxameter, redovisningscentral och massa annat tjafs. Sisådär 10 tkr.

Sen behöver jag tillstånd. 8500 plus intyga min heder och ekonomi. Första okej nummer två jobbigare.

Lågt räknat kan jag göra 80 tkr en säsong. Ovan räknat får jag jobba gratis en säsong.

Nej, jag orkar verkligen inte 😠😔

börjat

Hantverkare kontaktade, virke beställt.

Nu har jag börjat. 

Fast arbetslusten har inte riktigt infunnit sig ännu...

Det stormar fortfarande ute.

Och banken har inte betalat ut pengarna. Men lånepapprena regnar in. Och jag skriver på utan att läsa.

Trött på att vänta.

Fortfarande inga fler barn. Eller lön för dem. 

ringer inte

nej han kommer inte att ringa. 

Och livet blir bra iaf.

julen borta

tog hela dagen men nu är julen bortstädad. 

Vi har haft lite snö några dagar men den ska försvinna.

Och jag har fortfarande tråkigt...

magnesiumbrist

började just få kramp i benmusklerna igen. Magnesium är lösningen, brukar bli bättre då. 

Sen läser jag och undrar om det behövs för humöret också...

vill inte

Vill inget. orkar inget.

Vill inte ens äta.

Orkar inte start något alls.