västfronten

I boken På västfronten intet nytt, dör hjälten när kriget nästan är över.

Så risken finns fortfarande.

Och risken för ökning till sommaren finns också...

Bra och dåligt

mamma tiger

Och mamma bara tiger heter boken. Nej riktigt så illa vsr inte min uppväxt. Men den var inte rätt heller.

Äldsta dottern i boken skriver

Nej min mamma var alltid i hans koppel. Och vad hon är nu när hon varit fri i 11 år vet jag inte. För hon har aldrig varit fri.

ensam igen

det mesta är bra men jag känner mig ensam igen.

engelskan slut

och engelsmannen slutade höra av sig. Förstod väl att jag blivit mer faktagranskande och mindre gullenuttig. De sista meddelandena var jag bara konkret.

Kanske hade jag velat slutat konversationen med något dräpande. 

Men egentligen har jag slutat bry mig.

rätt okej

livet är rätt okej. Pengarna rullar in och jag är nästan ikapp.

Allt besök den senaste tiden har gjort att jag nu är ganska nöjd med att vara själv igen.

350 000

ångest som ångest

från klimatångest till pandemiångest...

underbar dag

syster och familj varit här och livat upp hela helgen. Bra försäljning i butiken. M också varit här.

Idag gick M och jag en lång promenad i vackert sommarväder i vacker natur. Naturen var gudomligt vacker, solen värme och fåglarna sjöng. Fika, lunch och prat på det. M åkte hem och jag fortsatte strosa runt och pilla med växthuset. 

Ibland är livet bra. 

siffror igen

okej

ekonomin är inte så dålig som den kunde vara. Det ser ut som om jag klara det här ett tag till. Och jag börjar vänja mig vid tanken att bo kvar i huset. 

Ibland får jag panik över allt som behöver göras. Men jag lär mig mer och mer att kaos kan vara okej. 

dödlig april

Och egentligen är alltså de flesta månader och år farliga. Och kanske är influensa mer att oroa sig för än cancer?

86

1986 kom filmen ut. Jag älskade den. Inte många andra gjorde det. Nu läser jag att de kallar henne borderline. Att hon var halvgalen förstod vi, jag älskade henne för det. I en tid när jag försökte  hitta mig själv. Och stängde in den jag var. Minns att jag ofta frågade mig "vem är jag". 

Idag vet jag varför jag älskade henne, vi har nåt gemensamt. Fast jag har stängt mitt inne. För att orka vara duktig.

samtal

men visst saknar jag dagens telefonsamtal med P.

Ensammare nu. 

lärt mig

om jag lärt mig nåt av affären?

Tja, jag skuldbelägger inte mig själv faktiskt. Mest rycka på axlarna åt det. 

Jag vet att jag kan älska en annan man. Jag vet att jag kan uttrycka och känna känslor om jag bara får hjälp. Jag tror att jag kan återfå min sexuella lust till en man. Jag vet att jag inte vill leva ensam längre. Jag vet att jag vill ha ett riktigt förhållande, ett djupt och nära förhållande. Ingen särbo eller kompisar. Jag vill ha en man, en älskare och en livskamrat.  Det är jag värd. 

Det är väl bra nog?

Men inte redo att gå vidare den hör veckan. Och har ju inte helt gett upp ännu. Det finns en gnutta hopp. Eller så tror jag bara det....

man vill hjälpa till

Om bokens författare

Eva-Maria Hedin råkade ut för en romansbedragare. Men enligt henne handlar det inte om att man gör vad som helst för kärlek. "Det handlar om att man har byggt upp en nära relation till en person man känner empati med. När han sedan sitter i en jädra sits tänker man "ska inte jag kunna hjälpa honom". 

 Först i mars 2015 – efter ett drygt halvår – bröt Eva-Maria Hedin kontakten med irländaren. Han hade då vid upprepade tillfällen och med olika metoder försökt lura till sig mer pengar. Men Eva-Maria Hedin stod emot. Och i dag, två år senare, ångrar hon ingenting. – Det var en jättebra lärdom. Jag blev jättestark av att stanna kvar trots att det var jobbigt, säger hon. Hon har undvikit att falla in i självömkan, som hon menar är "vår största fiende". – Jag har heller aldrig varit så generös mot mig själv som jag är i dag, säger Eva-Maria Hedin.

https://www.expressen.se/dinapengar/eva-maria-blev-lurad-av-dejtingbedragaren/

Jo man vill ju gärna hjälpa till.

brevet och svaret

Jag skriver ett mail till P:

 "Hello P,

 Once upon a time...

 Yesterday I finished reading a book. A true story with text and mail in original, Swedish author. A women, about my age met a man online. They rapidly became very close. He wrote such wonderful letters. He also called her every day. He was from Birmingham but lived in Toronto and had connections to Gothenburg. He was an engineer and his work included travelling all over the world since he worked on contract. Their relation online evolved. Then he had to go to Aberdeen and was later sent to Mexico (I think or somewhere in South America). He worked on oil platforms with projects. This project was only going to be a short contract and then he would arrive to Gothenburg to meet her. She was looking forward to it. He sent her roses. This was his last contract and then he was planning to retire. And, do you know, the oil platform didn't have Internet. So, he asked her to transfer the money needed for the project to start from his bank account. She was a bit confused and proud that he trusted her so much. And, surprise, she locked the bank account down since she had the wrong IP number. Now he had no money to pay for the equipment and the workers payment. His contact in Aberdeen would sort that out - the main sum, but could she please loan him the rest of the money via a bank transfer, and then the contact in Aberdeen would send all the sum in a check to her address. She was hesitating a bit, but really loved him and had some savings. She agreed to send him the money. She had earlier seen his account and knew that he had a lot of money. After a couple of days the Aberdeen check arrived to her bank-office, and the bank manager told her that this could be illegal. She returned the check to sender. And started googling on his photo. He had other names too. He called and said that he now had had a bad meeting with the stakeholders and was now in detention because of all the troubles and that the contract was not full-filled. The book doesn't end there, but I think I have told you enough to let you guess that she didn't get her money back. She reported this to the Police. The name of the book is Scam Story written by Eva-Maria Hedin and Eva Alderborn (as co-writer).

 Regards S"

 Hans svar blir

 "Hello dear, just finished reading your "story" email. Thanks for sharing, I actually found it quite to exhilarating, to say the least, but I'm a bit confused and uncertain as to why you sent it to me?"

Nehej nej...

ingen undkommer döden

Ingen undkommer döden – därför bör vi fokusera på livet

https://dela.dn.se/bFJSRDh6L1M1amJLbjMvdEJyMzkzaGRFRXg1aHpBL0NSQXZad3pBSGNvVXU4Yy9RNlNEQVNhblJleW54TXVHSGp6RWZ3WnhrbDNPMTdibStsSGo5Nnc9PQ,,?fbclid=IwAR1StZa2afmbkoSLDTZziGtA94LBs372i-CP9wGe26F0A4iOy-s5Ujysr_E

"När vi talar om dödstal måste vi komma ihåg att vi alla dör av något. Stora framgångar inom cancer-, hjärt- och kärlsjukvård har gjort Sveriges åldringar äldre, mer demenssjuka och mer mottagliga för infektioner. En vän var utbytesstudent i Belfast när IRA härjade som värst. Första kvällen i den nya staden besökte hon en pub. Bartendern meddelade efter en stund att ett bombhot hade mottagits och att alla var tvungna att lämna lokalen. Förvånad observerade svenskan hur besökarna hyfsade glasen, eller tog med dem ut när de så sakteliga började masa sig mot utgångarna. Man kan tvista om panik fyller någon funktion eller inte. Men nog borde vi kunna enas om att det finns rätt gott om evidens för att hållbarhetsdatumet är kort. Till och med under krig infinner sig till sist ett slags vardag. Trots vetskap om att det ligger krypskyttar på taken går folk ut för att handla bröd."

"För egen del har jag varit tacksam över att leva i ett land där de som upplevt störst panik har kunnat leva ut sin skräck utan att tvinga andra att underkasta sig deras rigorösa levnadsvillkor. Jag tycker att detta är en viktig aspekt i debatten om total lockdown. Det handlar inte om friheten att stänga ned allt runt sig själv och flytta ut i skogen. Utan om att stänga ned allt för andra."

"Slutligen bara lite om siffror och dödstal. De matematiska beräkningar som presenteras talar om 10 000 till 40 000 döda i covid-19 i Sverige. Låt säga att det landar på 25 000. Det betyder inte 25 000 plus de cirka 90 000 som årligen dör. En stor del kommer att hämtas bland de 90 000 som – utan pandemin – skulle ha dött senare under året. Ännu en del från den grupp som skulle gått ur tiden året efter."

Av Hanne Kjöller är journalist och fristående kolumnist i Dagens Nyheter

Tack Hanne!

och nu?

Jo, jag behåller kontakten ett tag till. 40 tusen har jag förlorat och det blir inga mer pengar. Och ingen polisanmälan. Vill tro därför behåller jag kontakten.

Men som hon i boken har jag anat ett tag att det här är fel. Jag sörjer men har inget krossat hjärta. Det var härligt att bli så uppvaktad ett tag. Uppiggande för en tant i min ålder.

Det som blir trist är att ge sig ut på marknaden igen. Ingen annan man kommer kunna mäta sig med denna uppvaktning. 

Så måste jag fundera en omgång till på min bostads- och försörjningssituation igen också. 

stämmer

ja, varenda detalj stämmer. Så otäckt nära det som hänt mig. Den speciella kontakten. Att bli förälskad i någon man inte mött. Alla de fantastiska orden.

Omständigheterna han hamnar i. Exakt samma penningöverföring som låser kontot. Han kan inte komma hem, blir inlåst. Han är ingenjör. Jobben och uppdragen kusligt lika med P. 

Hon lär sig sätta gränser. Hon har, som jag, varit en duktig flicka hela sitt liv.

skamtrollet

var är vardagen?

scam story

första gången jag har vågat skriva om och känna känslor, öppnat upp. Och så är det kanske inte ens sant? Han är ju så fantastisk. Och det liv jag kunnat få. Jo han sitter i arrest. Får ha telefonen nån timma men inte ringa. Träffar sin advokat men har inte pengar till borgen eller sitt pass. Så fruktansvärt. Om det är sant. 

Klart att jag röker igen.

Nu ska jag läsa boken Scam story.

Och känna mig ensam. 

dagen

en ljuvlig morgonpromenad. Meddelande från P. Slagit med trimmern besprutat ogräs. Ätit lunch. Handlat massa prylar till semesterlägenheten som saknades. Sått nya fröer. Skördat kryddor och vattnat i växthuset.  Tja, det var dagen. Alltid blir det något gjort. 

funderar

gårdagen var underbar, idag var det kallt blåsigt och jag orkade inte göra nåt. 

Ensam med mina tankar. P kontaktade mig igen, sitter i arrest enl. egen utsago. Måste vara nån slags husarrest. Jag kommenterar att han ju har Wifi. Han har skaffat en advokat. Och planen är att ta sig till grannlandet och kanske redan i helgen flyga hit. Hoppsan. Alltså alla dessa omständigheter är ju helt otroligt osannolika. Han uttrycker det så själv också, att det är hans livs otäckaste period. 

Och är det sant? 

Men han är välkommen att komma hit och bevisa vem han är. För vi fick en sådan fantastisk start. Hur kan man känna så starkt för en människa man inte ens träffat? Han skriver att han saknar mig så att det gör ont. Faktiskt är det så. 

Jag vill inte vara ensam längre. 

Och jag funderar och fastnar i funderingarna. 

Vill att det ska vara sant. Vill så gärna. Vill bli omhändertagen. 

trädgårdsdag

fantastisk dag i trädgården. Allt är så underbart fint och jag fick massor gjort. Det blommar överallt och livet är ganska underbart.

I alla fall med pengar på kontot och tillgång till cigaretter och vin.

men han återkommer

hmm, han fortsätter kontakten. Trots att jag svikit honom. Jaja, jag spelar med ett tag. Vill ju så gärna tro.

världen förändrades

Kanske en sommar

nej. tror jag

Nej engelsmannen tjatar fortfarande om pengar och att det mesta är mitt fel. Jag har satt ner foten nu. Berättat att känslor och pengar inte har med varandra att göra. Han säger att om jag bryr mig om honom så överför jag en massa pengar till utlandet. Jag är den enda som kan rädda honom. Visst låter det som scam?

Egentligen är jag inte riktigt säker på att det är det. Men jag måste ändå få sätta ner foten och säga ifrån.

Så antingen har jag missat min största chans att bli rikt försörjd av en kärleksfull man. Eller så har jag blivit totalt lurad. Det sista är hårt att medge. Och i sådana fall har jag förlorat 40 tusen. 

Mitt nej är sista ordet men jag har samtidigt meddelat att jag fortfarande har känslor för honom. Misstänker att jag inte får svar alls och i sådana fall ett negativt sådant. Eftersom jag inte är stöttande nog (det sista hans ord). 

Jag har en röd klänning över. 

IVA

Bra men ändå otäckt.

smittan

det går neråt men faran är inte över. Det går neråt i Europa och Sverige i alla fall. Resor kan vi inte göra i år och frågorna om hur sommaren blir är många. Osäkerheten är stor. Framtiden oviss.

Pratade med en B&B ägare idag, ha hade 7% bokat. Jag har inga bokningar.  Ingen vet vad som ska hända. 

Fredag och lördag har vi haft träffar i byn. Lite småmysigt att träffas igen. Ute och med avstånd. Fick veta av en politiker att kommunen har noll fall. Känns tryggt, men jag har träffat och träffar andra också.

70%

Idag känns det som om det är ungefär 70% chans att engelsmannen är en bedragare. Det är bara ett d-a tjat om pengar. Och lite gullenuttiga ord dessimellan. Visst är han pressad, men jag tror kanske inte på det här? 

Har han lurat mig har han lagt ner en väldig massa jobb på att göra det. Och jag som alla tjejer faller för vackra ord. Jag törstar efter dem. 

Webbsidan med hans bank är inte så svår att skapa, bara köpa lämplig domän och kopiera kod. Resultatet var givet - sidan stängdes ner. Men även en sida att skicka pengar från kan jag åstadkomma. Eller kunde, men det är inte supersvårt. Att blanda in hans mamma som skickar meddelande kan ju vara ett smart drag. Irriterande tyckte jag. Bilderna, ja han ser ju trevlig ut. Den sista bilden undrar jag om den är tagen i Dubai? 

Jo, jag har skickat 20000 kr till. Man vill väl hjälpa en vän i nöd? Jag är ganska blåögd vad gäller människor. 

Kanske har  jag en röd klänning för mycket? Kanske har jag blivit lurad?

Eller så är det sant? Jag håller fast vid det sista ett tag till.

stackarn

stackars M, hans nya vän vill inte träffa honom förrän det här är över. Det är ju just nu man vill ha någon. När är det över? Om två år? Han funderar på att avsluta det. Han som var så glad.

mer pengar

Och P ber om mer pengar. Skumt eller inte? Okej han ska få 200 euro till,  men inte mer. Pengarna har jag eftersom jag var tvungen att låna lite till av de elaka pojkarna. Han ber mig också ta emot och skicka pengar från någon annan, men det gör jag inte.

Har skickat meddelande om att han ska sluta fråga om han respekterar mig.

Jag börjar bli sur. 

akut kris och sanering

Just nu vräker regeringar ut pengar. Allt och alla vill ha miljoner. Alla ser ursäkter att säga upp människor. Men just det, varifrån kommer pengarna och oj, de kanske ska betalas tillbaka?

återfunnen

P är återfunnen. Inte riktigt vid gott mod för han har slitit med pengar och trassel och araber. Och tror fortfarande att jag kan låna upp pengar åt honom. Men nej det kan jag inte. Jag lyckades få ett nytt litet lån av de elaka pojkarna idag. För att kunna betala mina räkningar nästa vecka. Men mer än så törs jag inte. 

I övrigt så saknade han mig. Och det var mysigt att prata med honom. Nästa söndag vill han bli hämtad i Stockholm.  Vi fixar det. Om han kommer iväg tills dess. Fortfarande vill jag inte satsa alla mina pengar på det datumet... haha

Imorgon tar jag med mig dottern och åker till min familj. Jag har det jättetråkigt här. 

sommaren borta?

Vi och turistnäringen visste att det inte skulle komma utländska turister hit i sommar. Men vi hade hoppats på fler svenska turister. Nu rekommenderas vi att inte åka någonstans alls innan midsommar. Och experterna tror och tycker att vi inte bör åka någonstans alls på hela sommaren.

Man pratar om inkomstbortfall för turistnäringen för miljardbelopp och att konkurser ökat med 350%.

Så ko mer folk att resa hit ner ändå? Jag tror nästan det. Men vill jag då träffa dem, och handlar de nåt och kommer den försäljningen att vara tillräcklig?

Ska jag stänga flera dagar i sommar eller blir det en jätterusning så att jag behöver anställa eftersom mamma inte kommer hit. 

Ja ingen vet. Men det känns som om det kommer finnas restriktioner mot resande hela sommaren. Och faktiskt tror jag att det är bra. För folket och hälsan. Inte för min butik. 

Engelsmannen borta

Engelsmannen är borta. Han har inte hört av sig på ett dygn. Vi har hållt kontakten en månad och under den tiden har jag fått 29 kärleksbrev och dubbelt så många meddelanden. Jag är inte den oroliga typen och jag och M hörde inte alltid av oss, men vi visste att om det var allvarligt kunde vi höra av oss annars var det lugnt. Men att P inte hör av sig är misstänkt.

Hans mamma, som by the way nog är ganska jobbig, har hört av sig till mig och uttryckt sin oro. Jag lugnade henne med att han nog bara hade mycket att göra. Tror inte att hon vet att han är stämd? 

Eller inlåst av araberna. 

nya siffror

Kanske dags för fler siffror?

mina pengar

... förutom den då löjliga lilla detaljen att mina utlånade pengar blir försenade och att jag inte kan betala mina räkningar. Eller min mat. Jaja, får väl fixa det på nåt sätt.

domstol?

Ps arbete går inte väl materialet är försenat och han inte tillgång till pengar. Nu hotar arbetsgivaren med domstol. Max 4 år i fängelse i arablandet och skadestånd såklart. Vilken läbbig grej. Tydligen får man lämna ifrån sig passet när man kommer dit och får inte tillbaka det förrän arbetet är utfört och godkänt. Och hans arbete är mycket försenat det skulle ha tagit en vecka. Planen var att han skulle komma hit på onsdag, nu vet jag inget...

inte handla

jag åker och handlar mat. Titt på kontot. Nehej nej, det gör jag inte. 

vår framtid på lång sikt

brottslig handling

Shit...

varmaste året?

jag sparar inlägget så får vi se om det blir så eller inte. Och i vanlig ordning känns inte värme som ett hot i Sverige. 

inte ensam snart

en gråtrist och regnig dag igår. Valborgsmässoafton, men inget firande. Studenterna var förbjudna att fira och inga eller få publika eldar tändes. Och jag var ensam och uttråkad.

P säger att han älskar dansa Salsa för att det är sensuellt, han säger att han är bra och lovar lära mig. Jag är urdålig på att dansa men visst lär jag mig gärna! Och med M hade vi svårt att hitta gemensamma intressen och saker att göra ihop...

Jag tror att det blir bra med gemenskap igen, nån som är bara min.